Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Den ha?r C-uppsatsen handlar om na?gra erfarna pedagogers syn pa? fo?rskolebarnets spra?kutveckling genom musik. Syftet med underso?kningen a?r att se om sa?ng och musik kan fra?mja barnets spra?kutveckling. De huvudsakliga fra?gesta?llningarna a?r: Kan/Hur kan musik sto?dja spra?kutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har ro?relsen till musiken na?gon betydelse? I litteraturgenomga?ngen tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn pa? barnets spra?kutveckling.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Studien undersöker relationen mellan kommunikation och organisationsförändring. Studien tar plats på en klinik vid ett svenskt sjukhus. Två frågor ställs, vilka är: Hur har kommunikation använts i förändringsprocessen? Och, vad har kommunikationen inneburit för de berörda och deras syn på förändringarna? Resultatet visar att kommunikation oftast ses som feedback för att förbättra förändringarna och för att skapa delaktighet. Huruvida kommunikation faktiskt ses som feedback och delaktigheten är äkta, ifrågasätts också.

Detta examensarbete behandlar främst ämnesområdena kommunikation och arbetsgrupper. Vi har i denna studie genomfört kvalitiativa undersökninar med fem medarbetare i Resia-butiken i Eskilstuna. Syftet med examensarbetet är att ta föreslå hur medarbetarna kan få en bättre kommunikation och sammanhållning.Litteraturen som använts berör områdena kommunikation, förändringsledning, arbetsgrupper och kreativitet. Alla anteckningar som gjorts har sparats och dokumenterats på en gemensam e-mail forskargruppen har. Vidare har vi använt oss av en blogg där vi beskriver var i framtagningsprocessen vi är..

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

VI HAR FÅTT EN MYCKET POSITIV UPPFATTING OM HUR MAN KAN ANVÄNDA KOMMUNIKATION I MATEMATIKUNDERVISNINGEN PÅ ETT LUSTFYLLT SÄTT, DOCK ÄR KRAVEN SOM STÄLLS PÅ LÄRAREN MYCKET HÖGA..

Syftet med den här studien är att med utgångspunkt från tio pedagogers berättelser beskriva hur de bemöter barn och deras arbetssätt för att främja samspel och kommunikation. Det är pedagoger från förskoleklass till högstadiet som har intervjuats. Studien är ingen jämförande studie utan en beskrivning av olika förutsättningar för samspel och kommunikation både inom särskola,särskilda undervisnings grupper och grundskola. Studien påvisar att trygghet, förebilder, reflektion och bra kommunikation mellan hem och skola är viktiga förutsättningar för utvecklande av ett bra samspel..

I denna uppsats jämförs tretton av H.C. Andersens sagor med deras översättningar till svenska och engelska. Det som undersöks är hur icke-verbal kommunikation, framför allt paralingvistisk kommunikation, har översatts, och vilka konsekvenser översättarnas val får..

Icke verbal kommunikation förekommer i vårdmöten dagligen. Den kan vara omedveten och otydlig vilket kan göra patienten förvirrad och stressad. Informationen som patienten får av sjukvårdspersonal uttrycks både med verbal och icke verbal kommunikation. i mötet kan icke verbal kommunikation ge stöd och trygghet i omvårdnaden för patienten. Syftet med studien var all belysa sjukvårdspersonalens icke verbala kommunikation i relationen till patienten.

Denna uppsats fokuserar på mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet är att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser på sina förutsättningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer är genomförda med fyra mellanchefer från två olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svårare uppgift för mellanchefer.

Kommunikation är en central del i distriktssköterskans arbete och forskning visar attbristande kommunikation och informationsöverföring mellan distriktssköterskaoch omvårdnadsteamet är riskområden för patientsäkerhet. Syftet med studien var attbeskriva distriktssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation och informationsöverföringinom omvårdnadsteamet. Fyra intervjuer genomfördes och datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framkom: tillämpa kommunikationsstrategier, verka för samarbete och arbeta med organisationsansvar. Distriktssköterskan använde olika strategier i kommunikationen med omvårdnadsteamet för att skapa goda relationer.